Probiotika, Vitamin D3 och Omega 3 viktiga tillskott i unga år.

By Dr Mayur R Joshi

Pregnancy and the first two years of childhood have been suggested to have long term effects on development, having a far reaching influence right into adulthood. This period of a child's life is thought to be the time when nutrition has the greatest e?ect on child health, growth, and development.

 

Probiotics

Probiotics represent a natural nutritional supplement to help in early development. In general, probiotics have largely been associated with gut related problems and indeed they have been shown to help prevent and reduce the duration of episodes of infective diarrhoea, improve stool consistency and frequency in constipation and help in the management of infant colic.

More interestingly, probiotics have been shown to positively influence the infant's developing immune system and have demonstrated promising results in the prevention and treatment of allergic disease in at-risk infants. Specifically, research has shown that the right probiotics can help to prevent or reduce the severity of atopic dermatitis (eczema) as well as having a positive influence on asthma and allergic rhinitis (hay fever) symptoms.

 

Probiotics have also been used in the management of autism & ADHD further emphasising the complex relationship the human body has with its commensal bacteria.

 

Vitamin D3

Vitamin D contributes to the normal function of the immune system and to a healthy inflammatory response, and is essential for the normal growth of bone in children. Fat soluble vitamin D, commonly referred to as 'the sunshine vitamin', is synthesised in the skin after exposure to UV rays.  Several studies in pregnant women and early childhood suggest that vitamin D deficiency is now common.  Supplementation is therefore, now advised and has been shown to be effective.

 

It has been suggested that one of vitamin D's roles in the normal functioning of the immune system is in directing it towards greater tolerance, thus potentially preventing the development of allergies and autoimmune diseases in infants such as Type 1 Diabetes.  Studies have also shown that low vitamin D levels increase the risk of asthma and allergies in children.

 

Omega 3

Evidence suggests that omega 3 polyunsaturated fatty acids play an important role in early brain development and cognitive function, and appear to have anti-inflammatory effects on the immature and developing infant immune system.  They have also been shown to support normal eye development as well as supporting a healthy heart. Studies indicate that direct fish oil supplementation can significantly elevate omega 3 blood levels in infants.

Meniéres sjukdom går inte att behandla men nu finns hopp.

Meniéres Sjukdom (MD) drabbar ca 12 personer av 1000 i världen varje år. I USA uppskattar man att ca 2% av befolkningen tror att man lider av Meniéres sjukdom. Källa Medscape. Symptomen är vanligtvis yrselanfall, tinnitus och nedsatt hörsel. Den etablerade uppfattningen inom sjukvården är i dag att det beror på en onormal vätske ansamling i innerörat.

MD är mycket svår eller omöjlig att behandla. Men nu väcks nya hopp. Ett svenskt läkemedelsbolag startar i år, 2013 en stor studie på ca 100 patienter. En randomiserad, multicenter, dubbel blind och prospektiv klass II studie. Man använder det registrerade läkemedlet Latanoprost som vanligtvis används för att behandla glaucom genom att sänka det intra oculära trycket i ögat.

I Australien pågår ett försök, dock ej i form av en traditionell klinisk studie, utan en mer okonventionell studie som omfattar ett antal åtgärder bland annat använder man kända probiotika bakterier som vanligtvis växer på slemhinnorna i svalg och öra. Dessa goda probiotika bakterier ingår i vårt naturliga försvar och upprätthåller den viktiga ekologiska balansen för normal funktion av vår kropp.

De vanligaste probiotika bakterier i svalg och örongångar benämns Streptococcus sangius och Lactobacillus rhamnosus. Dessa två arter ingår i ProbactivSvalg som också används i försöken på patienter med MD i Australien. Mer än 10 års forskning  och kliniska studier på s.k. öronbarn och vuxna med halsfluss ligger bakom vår produkt ProbactivSvalg.

Köp ProbactivSvalg här.

Den naturliga floran av mikroorganismer som lever inom och på oss människor.

Det amerikanska National Institute of Health har finansierat en stor forskargrupp på ca 200 forskare som studerar de "snälla bakteriern" hos friska individer. The human microbiome project. De första resultaten har nu publicerats bl.a. i Nature.

Vi lever i symbios med dessa "snälla bakterier" probiotika organismer och är beroende av balansen, samarabetet och funktionen hos dessa ca 1000 olika typer.

LYSSNA PÅ DENNA INSPIRERANDE OCH UNDERHÅLLANDE PRESENTATION. Jonathan Eiser är en av de 250 forskarna i gruppen.

Presentationen är på engelska och ger en revolutionerande bild av hur vi borde vårda vår kropp.

Honungsbin har många mjölksyrebakterier som hjälper både människor och bin.

341175_366_190.jpg
Honungsbin har magarna fulla av nyttiga mjölksyrabakterier som kan bekämpa bakterieinfektioner i både bin och människor. Biforskare från SLU medverkar i ett samarbete med Lunds universitet och Karolinska institutet. Man har nu visat resultat som kan vara ett led i att bekämpa problemen med både bidöd och antibiotikaresistens.

Honungsbin har ett eget försvar mot sjukdomar i form av samarbetande nyttiga mjölksyrebakterier. Om odlade bin stressas, behandlas med antibiotika eller ges syntetiskt foder försvagas detta försvar, enligt forskarna.

I den vetenskapliga tidskriften Plos One publicerar forskargruppen nu sina resultat. Den legendariske vetenskapsfotografen och professorn Lennart Nilsson vid Karolinska Institutet illustrerar fynden med sina unika bilder.

SLU-forskarna Eva Forsgren och Ingemar Fries har bidragit med att visa att de nyttiga mjölksyrabakterierna kan motverka honungsbinas två värsta bakteriesjukdomar ? europeisk och amerikansk yngelröta.

Tidskriften Forskning & Framsteg skrev redan 2007 om probiotika och dess betydelse för immunförsvaret

forskning

I nummer 4, 2007 skrev Forskning & Framsteg om probiotika och lactobakteriers inflytande på vår hälsa och kropp. Man konstaterar att vi har stort behov av mer än 500 olika sorters goda bakterier,det vi kallar probiotika. De hjälper till att bryta ner får föda, producerar substanser som sjukdomsframkallande bakterier dör av och sitter på tarmens slemhinna som ett skydd.

Vill du läsa hela artikeln hittar du den här: http://fof.se/tidning/2007/4/sa-gor-laktobaciller-oss-friskar

Antibiotika dödar båda goda och sjukdomsframkallande bakterier. Kan probiotika återställa balansen?

Så kallad antibiotikaassocierad diarré, AAD är vanligt vid antibiotika behandling. Antibiotika är ett av de vanligaste förskrivna läkemedlen och används för att bota olika typer av bakterieinfektioner. Bredspektra antibiotika t.ex. teracykliner dödar de flesta sorters bakterier men även de goda nyttobakterier som vi behöver för vårt välmående. Detta kan ge upphov till besvärlig diarré. Studier på barn har visat att upp till 40% får diarré som beror på antibiotikabehandlingen. (Johnston BC med flera. "Probiotics for the prevention of pediatric antibiotic-associated diarrhoea", 2007)

Genom att äta probiotika mot slutet av en antibiotika behandling kan man hjälpa kroppen att snabbare återställa mikroflora balansen i tarmen.

Probaktiv Svalg och Probion daily är två svenska produkter som innehåller goda svalg och tarm bakterier.

I en randomiserad(slumpmässigt uppdelad), dubbelblind, placebokontrollerad pilotstudie med 31 inlagda patienter (medelålder 51 år, 63 procent kvinnor, 37 procent män) som fick antibiotika, behandlades den antibiotika-associerad diarrén med tillskott av probiotika. Probiotikan var baserad på L. reuteri-stammen och gavs till patienterna under en period av fyra veckor. Resultatet var associerat med signifikant lägre frekvens av diarré (7,7 procent), jämfört med de patienter som fick placebo (50 procent). Slutsatsen är att probiotika två gånger dagligen under fyra veckor kan minska diarre vid antibiotikabehandling. Reference:"A Randomized, Double-blind, Placebo-controlled Pilot Study of Lactobacillus reuteri ATCC 55730 for the Prevention of Antibiotic-associated Diarrhea in Hospitalized Adults," Cimperman L, Bayless G, et al, J Clin Gastroenterol, 2011 May 5; [Epub ahead of print]. (Address: Department of Medicine, University Hospitals Case Medical Center, Department of Nutrition, Case Western Reserve University, Cleveland, OH, USA).

Vad säger medicinsk forskning om probiotika?

science

Den vetenskapliga forskningen inom området har det senaste decenniet bättre lyckats förstå sambanden mellan sjukdomsframkallande bakterier, goda bakterier och vårt immunförsvaret. Genom att använda den senaste forskningstekniken kan man analysera tarmbakteriernas DNA och därmed karakterisera enskilda bakteriestammar. Detta leder i sin tur att att man kan dra säkrare slutsatser om vilken roll enskilda så väl som hela tarmflorans bakterier har i vår mage och tarm.

De vanligaste goda bakterie grupperna kallas för Lactobasiller och Bifidobakterier. Kortfattat kan sägas att vi människor inte skulle överleva om inte de goda bakterierna fanns. Bakterier är närvarande i munnen, svalget, magen, tarmen och på huden. Där bildar de goda probiotikabakterierna en skyddande barriär. I magen och tarmen är de goda bakterierna involverade i komplexa processer så som immunförsvar, matsmältning och nedbrytning av näringsämnen. Även i skapandet av miljöer som sjukdomsalstrande bakterier inte tycker om. Det pågår ständigt en ekologisk maktkamp mellan goda probiotikabakterier och sjukdomsframkallande, så kallade patogena bakterier.

Vilka goda bakteriesorter vi som vuxna kommer att ha hjälp av bestäms framför allt under dom första 1-3 åren av vår uppväxt. Vi föds i princip sterila och koloniseringen av goda bakterier börjar redan under förlossningen.

Vi har under den senare delen av 1900- talet dock haft inställningen att alla bakterier i vår närmaste omvärld är skadliga och därför bör elimineras med hjälp av allt från antibiotika till olika desinfektionsmedel och rengöringsmedel. Man skulle kunna säga att våra kök har blivit lite för sterila. När kylskåpen introducerades slutade vi gradvis att syra vår mat och våra grönsaker vilket tidigare var ett sätt att konservera vår föda. Syrad och jäst mat  bidrog till att vi fick i oss de nödvändiga bakterierna som hjälper kroppen att hålla sjukdomsframkallande bakterier borta.

Faktum är att den senaste forskningen och kliniska studier med hög standard nu visar på betydande resultat som indikerar positiva effekter på människors och djurs hälsa och välbefinnande.

Sunda.nu, ditt må-bra-apotek, väljer ut probiotikapreparat i form av tabletter, kapslar eller pulver, som har hög kvalitet på de kliniska studierna och som dessutom har visat på uppenbara positiva resultat.

Man måste dock komma ihåg att probiotikabakterier inte klassas som läkemedel utan i stället tillhör gruppen kosttillskott och att det är Livsmedelsverkets regelverk som gäller. Probiotikabakterier kan inte ersätta en god, riklig och rätt sammansatt kost och ett sunt liv. Probiotikabakterier ersätter inte heller läkemedel som läkare rekommenderat eller förskrivit. Vid osäkerhet om ditt hälsotillstånd skall alltid sjukvården konsulteras.

Magen skiljer oss åt !

En internationell grupp forskare har dragit en första preliminär slutsats att det kan finns tre olika och tydligt särskiljande kategorier av tarm mikrobiotika: Bacteroides, Prevotella och Ruminococcus. Detta är nya upptäckter och skulle kunna förklara varför individer reagerar olika på näringsämnen och upptag av mediciner. Varje individ skulle alltså ha en unik tarmflora av olika bakteriestammar som påverkar näringsupptaget och välbefinnande på olika sätt. Källa: Nature, "Enterotypes of the human gut microbiome" (nr 473, 174?180, 12 May 2011)

Karolinska Institutet

Karolinska Institutet i Stockholm pågår forskning inom probiotikaområdet. I KI´s tidskrift Medicinsk Vetenskap vid Karolinska Institutet nr 2, 2011 skriver man om svenska forskare som är involverade i spännande forskning om goda tarmbakterier. Studierna tittar på normal tarmflora som donerats av en frisk individ och som man sedan behandlats för att kunna odlas under kontrollerade former. De odlade goda probiotikabakterierna har sedan givits till över hundra personer med diarréer och runt 80% har blivit friska.

Lunds Tekniska Högskola

Caroline Karlsson, vid Lunds Tekniska högskola fann att råttor som fick dagligt tillskott av en mjölksyrebakterie vid namn Lactobacillus plantarum kunde förebygga fetma och minska kroppens lätta(låggradiga) inflammation.
Delar av hennes avhandling har publicerats i Brittish Journal of Nutrition.

Vid Lunds Tekniska Högskola disputerade Caroline Karlsson i maj, 2011 på sin avhandling "The Gut Bacterial Flora-Focus on Early Life and Physiological traits." Sammanfattningen inleds med följande text:

" Fetma, övervikt och allergi är ett problem i många delar av världen och förändringar i tarmens bakterieflora kan vara en av flera orsaker. Människan har tio gånger fler mikroorganismer än mänskliga celler. Flest mikroorganismer finns i tarmen och de brukar gemensamt kallas för tarmfloran. Många bakterier är helt oskadliga och en del är dessutom nödvändiga för att vi till exempel ska kunna motstå sjukdomar och tillgodogöra oss näringen i maten vi äter. En del bakterier som finns naturligt i tarmfloran har dock förmågan att skapa en mild inflammation i hela kroppen, utan att vi för den saken känner oss sjuka. Det övergripande målet med det här avhandlingsarbetet har varit att klargöra sammansättningen av spädbarns första tarmflora, samt att undersöka om man med bakterietillskott kan påverka fetma och inflammationsnivå."