Lactobacillus reuteri minskar diarré hos barn mellan 6-36 månader gamla.

Resultatet från en studie på barn mellan 6-36 månader har publicerats i Pediatrics, doi: 10.1542/peds.2013-0652. Published online March 17, 2014.

Reduction of diarrhoea in day care children with L. reuteri

This randomised, double-blind, placebo-controlled study was performed to evaluate whether daily administration of Lactobacillus reuteri DSM 17938 (L. reuteri Protectis) could reduce the frequency and duration of diarrhoeal episodes and other health outcomes in day school children. 336 healthy children, 6-36 months, attending day care centres in Mexico City were randomised to either supplementation with five drops (10^8 CFU) of Lactobacillus reuteri Protectis (n=168) per day or placebo (n=168) for three months followed by three months without supplementation.

Data from all children were included in the final analysis. Lactobacillus reuteri Protectis significantly reduced frequency and duration of diarrhoeal episodes both during intervention and follow-up period (P<0.05). Additionally, the number of doctor visits, antibiotic use, absenteeism from day school and parental absenteeism from work were significantly reduced in the Lactobacillus reuteri group (P<0.05). A cost-benefit analysis revealed that supplementation with Lactobacillus reuteri Protectis is cost-effective for both family and community. No adverse events related to the study product were reported.

Conclusions
In healthy children attending day care centers, daily administration of Lactobacillus reuteri DSM 17938 (L. reuteri Protectis) had a significant effect in reducing episodes and duration of diarrhea and respiratory tract infection, with consequent cost savings for the community. This study also adds independent support to previously published evidence
Source: Biogaia  AB


Expressen.se, nätbilagan skriver om IBS, ofta kallad stressmage och vad som hjälper.

Expressen publicerade den 16.4 2013 en artikel om IBS, Irritable Bowel Syndrome eller som på svenska ofta kallas stressmage.

IBS är en folksjukdom som drabbar ca 10-15 % av befolkningen. Vanligtvis fler kvinnor än män och i alla åldrarmellan 20-40 år

Vanliga symtom är magsmärtor, diarré eller förstoppning, ofta gaser som ger sk ballongmage.
Sjukvården har problem med att hantera och behandla IBS då orsaken till sjukdommen är svår att förstå samt att symtomen är väldigt individuella.


Däremot har nyligen publicerad forskningsresultat pekat mot att en trolig orsak är en rubbad bakterieflora i tarmen och magen. Ett forskarlag i Belgien under ledning av Dr. Jeroen Raes har visat att vår tarmflora lever i ett ekologiskt system som alltså samarbetar och är beroende av varandra, för att vi skall må bra. Om denna balansen är rubbad eller förstörd får vi problem.

Vad kan man då göra om läkaren ger diagnosen IBS eller om man själv tror att man har IBS.

Rätt kost och motion är två viktiga faktorer. Man kan också köpa probiotika bakterier, gärna tabletter eller kapslar som innehåller många miljoner olika goda bakterier. Lactobaciller och Bifidobakterier är ganska vanliga bakteriesläkten som finns i en frisk mage och tarm. Dessa kallas vanligtvis för mjölksyrebakterier. Lyssna också på dom råd som sjukvården ger.

Prova dig fram. Det kan vara värt att lägga ner lite tid på hur just du ska leva ditt liv med kost och motion och extra tillskott av goda probiotika bakterier.

Länken till artikeln i Expressen hittar du här:
http://www.expressen.se/halsa/ballongmagen-var-ibs---sa-har-kan-du-lindra

Karin Bojs, Ph.D. h.c. Vetenskapsredaktör/Science editor, Dagens Nyheter skriver om våra bakterier.

Det amerikanska institutet för hälsa, National Institute of Health, NIH har sedan en tid finasierat en mycket stor studie, där 200 forskare studerat den naturliga och normala bakteriefloran hos friska människor kallad "The human microbiom project".

De första revolutionerande resultaten har nu publicerats i en rad olika vetenskapliga
tidskrifter bl.a. den mycket kända tidningen Nature.

"Du är mer bakterie än människa" Karin Bojs skriver om våra bakterier publicerad i Dagens Nyheter den 17 juni i år. Hon skriver på ett mycket bra och lättförståeligt sätt om de oväntade resultaten som forskningen kommit fram till.

LÄS DEN HÄR:

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/du-ar-mer-bakterie-an-manniska

Dr. Lennart Cedergård skriver om vårt Immunsystem

Tarmfloran, immunsystemet och probiotika.
Författare: Lennart Cedgård, CEO och legitimerad läkare, Wasa Medicals, Halmstad
Tidigare publicerad i Läkartidningen nr 50 2001 volym 98. Uppdaterad 2008-09-29.

 

  1. 1. Tarmfloran - kroppens största "organ".
  2. 2. Hur påverkar tarmfloran immunsystemet?
  3. 3. Probiotika, bakterier som förbättrar vår hälsa genom att förbättra miljön i tarmen.
  4. 4. Probiotikans effekter på immunsystemet.
  5. 5. Prebiotika stimulerar tillväxten av hälsosamma bakterier i tarmen.
  6. 6. Val av probiotiska bakterier och bakteriell logistik.

 

Intresset för tarmen och tarmflorans funktion i kroppen är idag mycket stort. Forskning pågår på många håll runt omkring i världen. En av de mest intressanta områdena är hur tarmfloran påverkar vårt immunsystem och vad tillförsel av probiotika kan ha för effekt på immunsystemet.

 

Kroppens största organ

I tarmen lever en enorm mängd bakterier som bygger upp det vi kallar " den normala tarmfloran". Det totala antalet bakterier som koloniserar vår kropp, och då ffa tarmen är 10 ggr fler än vad vi har kroppsegna celler. Man kan alltså säga att 90% av kroppens celler utgörs av mikroorganismer! Den största mängden bakterier återfinns i tjocktarmen, ca 10 11-12 bakterier/g. I tunntarmen är bakterietalen betydligt lägre, ca 10 4-10 7/ ml . De dominerande bakteriearterna i tjocktarmen är bifidobakterier och bacteroider medan tunntarmens flora generellt domineras av laktobaciller och streptokocker.

Den  normala tarmfloran har en rad funktioner av vilka många säkert fortfarande är okända. Vad man vet är att bakterierna i tarmen bl. a är viktiga för nedbrytning och upptaget av föda, aktivering av immunsystemet, stimulering av tarmrörelserna, produktionen av vitaminer som t ex B-vitaminer och för omsättningen av tarmslemhinnans celler. Dessutom påverkar den bakteriella metabolismen utsöndringen av hormoner.

 

Tarmfloran interagerar med immunsystemet

En av de mest intressanta områdena att studera är tarmflorans interaktion med immunsystemet. Tarmslemhinnan som har en yta på ca 200 m2 utsätts konstant för en enorm mängd antigen från födan och tarmfloran, men även de partiklar som vi inandas når med tiden tarmen. Det är därför inte förvånande att ca 80 % av immunsystemet finns i anslutning till tarmen och då främst i tunntarmen.

Tarmens immunsystem även kallat GALT (Gut-associated-lymphoid-tissue) är uppbyggt av Peyerska plack som är aggregat av lymfoida celler, enskilda lymfocyter spridda i lamina propria och sk. intraepiteliala lymfocyter som sitter insprängda i tarmepitelet. Hos det nyfödda barnet är immunsystemet inte fullt utvecklat. Bakteriell kolonisering har visat sig vara viktigt för utvecklingen av immunsystemet.

Immunsystemet kan sägas ha två olika funktioner som är lika viktiga; att reagera på för kroppen skadliga antigen som t ex. patogena mikroorganismer och att inte reagera på ofarliga antigen som t ex. födoämnen. Dessa båda funktioner är lika viktiga och har visat sig vara sammankopplade med varandra.

Mikrobiell stimulering av immunsystemet gör att immunförsvarets reaktivitet gentemot ofarliga antigen som födoämnen minskar. (9)(14)(20)). Detta är en av orsakerna till varför man idag forskar på sambandet mellan tarmflorans sammansättning/aktivitet och utvecklingen av allergi. Forskning visar att tarmfloran hos den västerländska befolkningen har förändrats under de senaste årtiondena och skiljer sig ifrån tarmfloran hos människor i utvecklingsländer, både vad gäller vuxna (13) och barn. (1)(2)  Tarmfloran hos barn i Sverige är artfattigare och har en långsammare omsättning av bakteriestammar än hos barn i Pakistan. Detta leder troligtvis till en försämrad bakteriell stimulering av immunsystemet.

En av de viktigaste egenskaperna hos tarmen är att den fungerar som en barriär mot omvärlden. Denna barriär vidmakthålls genom tight-junctions mellan tarmens epitelceller, genom produktion av IgA antikroppar samt genom inverkan av den normala bakteriefloran. Det är av största vikt att endast ofarliga, för kroppen omsättningsbara ämnen passerar medan skadliga substanser förs ut med avföringen.

Studier har visat att individer med mjölkallergi har en defekt IgA produktion (7) och en ökad permeabilitet över tarmslemhinnan (8), vilket resulterar i en ökad absorption av makromolekyler över tarmslemhinnan (6). Den ökade permeabiliteten orsakas troligtvis av lokala inflammationer till följd av överkänslighetsreaktioner mot allergenet, vilket skadar tarmslemhinnan (11).

 

Varför har tarmfloran förändrats?

Under det senaste århundradet har människans levnadssätt ändrats drastiskt vad gäller hygien, levnadsstandard, kostvanor och medicinering. Vi äter idag övervägande industriproducerad, steriliserad föda och använder konserveringsmedel, frys och kyl istället för att fermentera födan. Detta har gjort att intaget av bakterier och då ffa mjölksyraproducerande bakterier (3) har reducerats kraftigt.

Användandet av antibiotika inom sjukvård och jordbruk, antibakteriella ämnen i tandkrämer, deodoranter, mat mm. är för mänskligheten också nya påfund. Vi har på många sätt steriliserat vår omgivning vilket givetvis påverkat vår bakterieflora.

 

Probiotika förbättrar miljön i tarmen

Probiotika är benämningen på mikroorganismer som har en positiv inverkan på hälsan genom att förbättra miljön i tarmen. Vanligtvis avser man mjölksyraproducerande bakterier så som Lactobacillus spp,  Bifidobakterium spp. och Streptococcus spp.

I början av 1900-talet lade en forskare vid namn Metchnikoff fram sina hypoteser om tarmflorans betydelse för den mänskliga organismens åldrande. Han hävdade att förruttnelse- processer i tarmen alstrade gifter som bidrog till att degenerera den mänskliga organismen. Han hävdade vidare att tillförsel av mjölksyraproducerande bakterier sk. probiotiska bakterier i form av yoghurt motverkade de skadliga förruttnelsebakterierna och därmed åldrandet.(12)

Idag pågår livlig forskning omkring probiotikans effekter på kroppen. Intag av probiotiska bakterier verkar ha många positiva effekter på kroppen. I Trends of Immunology Today, september -99 publicerades en artikel om probiotikans effekter på immunsystemet.(4) I artikeln listades positiva effekter som olika studier visar på vad gäller probiotikaintag t.ex. förbättrad nedbrytning och upptag av födoämnen, prevention av cancer, prevention av infektioner i mag-tarmkanalen, reglering av tarmperistaltiken, prevention av ålderssymptom som osteoporos och arterioskleros osv. Det verkar alltså som att Metchnikoff hade rätt i sina antaganden.

Vad gäller immunsystemet har intag av probiotika visat på många olika effekter, bl.a. ökad IgA produktion (17), ökad makrofag aktivitet (15)(16) och ökad fagocytos. (19) Tillförsel av vissa probiotiska bakterier minskar också halterna av inflammatoriska mediatorer som TNF-alfa och alfa 1-antitrypsin vilket kan tyda på att probiotika har en läkande effekt på tarmslemhinnan. Dessutom motverkar mjölksyraproducerande bakterier överväxten av förruttnelsebakterier tack vare att de producerar organiska syror vilket sänker tarmens pH. Aktiviteten hos förruttnelsebakterier avtar med sjunkande pH.

 

Vad är Prebiotika?

Prebiotika är en benämning på långa kolhydrater som oligo- och polysackarider vilka inte kan brytas ned av tunntarmens enzymer utan når tjocktarmen i intakt form där de fungerar som föda åt vissa bakterier som bifidobakterier. Intaget av olika former av prebiotika har visat sig sänka halterna av förruttnelsebakterier och även påverka kroppen på många positiva sätt bl. a verkar det som att prebiotika kan ha en skyddande effekt mot cancer utveckling. (18) Vidare kan prebiotika förbättra överlevnaden av probiotiotiska bakterier i såväl mat som i tarmen vilket i så fall förbättrar effekten av de probiotiska bakterierna.

Det verkar därmed som att det mest fördelaktiga är att kombinera prebiotika och probiotika i samma produkt.

 

Val av probiotika och bakteriell logistik

Bakteriell logistik kan definieras som lagringsstabilitet och transport av bakteriekulturer från mun till avsedd region i mage och tarm. Beredningsformerna varierar. Idag kan dessa utgöras av flytande livsmedel som t ex yoghurt med eller utan tillsats av sk goda tarmbakterier. För att förbättra hållbarheten frystorkas de probiotiska bakteriekulturerna och man kan då använda pulvret direkt eller förpacka detta i kapslar eller tabletter. Detta för att förbättra bakteriernas överlevnad vid passagen av magsäck och galla. Normalt dör majoriteten av bakterierna under denna passage.

De flesta farmaceutiskt orienterade produkterna utgörs av probiotika förpackat i kapslar. Problemet med denna förpackningsform är att kapslar till viss del består av

vatten (5-12%)! Detta medför nedsatt lagringsstabilitet, då de frystorkade bakterierna om de ej på något specifikt sätt skyddats, orsakas skada vilket medför nedsättning av viabilitet och kvalitet.(10)

Den förpackningsform som gör det möjligt att lagra och seriöst distibuera probiotikakulturer är tabletter med reglerad upplösning i mage och tarm, framställda med lågkompressionsteknik. Konventionell tablettering är omöjlig att använda då innehållet skall utgöras av levande bakteriekulturer.

Upplösningen av en tablett eller kapsel skall vara sådan att bakteriekulturerna börjar verka redan i tunntarmen. Bakterierna exponeras därvid kontinuerligt under den 120-150 minuter långa passagetiden genom tunntarmen till destination tjocktarmen. Därvid får bakterierna största möjliga chans att göra nytta. Beroende på val av probiotikakulturer bör upplösningstiden variera något. Fördelen med probiotika med ?controlled release? är att man kan reglera upplösningstiden efter valet av bakteriekulturer.

Då bakterienivån är lägre i tunntarmen än i tjocktarmen torde det vara lättare att påverka tarmfloran med probiotika i tunntarmen. Prebiotika i form av ex inulin (fructooligo- eller fructopolysackarider) har sin största effekt i tjocktarmen.

 

 

Vilka bakteriekulturer är effektivast?

Det finns olika ståndpunkter vilka bakteriekulturer som är effektivast. Den ursprungliga probiotikateorien enligt Metchnikoff argumenterade att man skulle använda sk matkulturer ex yoghurt eller surkål för att uppnå "en inre rening" i magtarmsystemet. (12) På senare tid har det ansetts att tillförsel av sk tarmbakterier med humant ursprung vore det effektivaste. Det senare bygger på teorin att probiotika-bakterier skall kolonisera i tarmen.

Då tarmfloran hos de flesta individer i sin sammansättning är relativt stabil speciellt i tjocktarmen är det svårt hitta studier som verifierar den s k koloniseringsteorien. Vad som lättare går att påverka är tarmflorans aktivitet. Probiotika har visats ha ett flertal effekter på tarmfloran relaterat till bl.a. enzymaktivitet, endokrinologisk aktivitet.(5) och naturligtvis till immunologisk aktivitet. (15)(16)(17) Dessa effekter har man kunnat se såväl med s k tarmbakterier som s k matbakterier. Därtill råder det en viss förvirring avseende definition på dessa två grupper, varför en och samma bakterieart kan anses tillhöra båda dessa grupper!

I ett ekologiskt sammanhang kan man förstå att intaget av eller behovet av ett intag av probiotika skall ersätta den minskning av intag som modern konserveringsteknik medfört (3). Med tanke på den enorma skillnad i intag som råder jämfört med historisk tid torde probiotika utgöra juvelen bland alla kosttillskott i modern tid per definition! Rekommenderat intag är flera 1000-tals % högre än vad som normalt intas. Behovet är således flerfaldigt större jämfört med mineraler och vitaminer!

Eftersom minskningen inte avser en specifik mjölksyrabakterie torde intag av probiotika produkter bestående av flera olika kulturer vara att rekommendera, speciellt som studier visat att olika bakteriearter har olika nischer i sin relation till immunsystemet.

En komplex bakterieflora utgör en säkrare grund för ett friskare immunsystem.

 

Svårt att jämföra studier

Således är probiotikans effekt på individen beroende av val av bakterier, antal av bakterier, kvalitet eller livskraft hos bakterierna, bakteriernas lagringsstabilitet samt produktens totala logistik från intag ned till målområde i tarmen. Detta påverkar naturligtvis den dos av bakterier som krävs för att uppnå önskad effekt. Denna dosvariation kan därför vara så stor som  E4-5 = faktor 10.000-100.000 per dag eller dostillfälle! Generellt sett krävs det högre doser för att påverka mikrofloran i tjocktarmen än i tunntarmen, jmf antalet bakterier/ml.

Då de flesta studier som presenterats inte tagit den bakteriella logistiken tillräckligt på allvar, är det mycket svårt att jämföra studier med varandra. Det förklarar troligtvis delvis de skiftande resultat som forskningen presenterat. Detta torde vara den största utmaningen i framtida studier. I avvaktan på fler kliniska studier kan man inte hävda att probiotika har specifik effekt på olika sjukdomstillstånd utan endast framhålla att intag av probiotiska kulturer har en allmänt hälsosam effekt jfr intag av fibrer.

Abstract in English: There is a need for probiotics. The modern life style implies a reduced intake of beneficial bacteria. There is a relation between health problems of today and microbial ecology. The relation of the microflora to the immune system is important. The concern of bacterial logistics is important when choosing probiotic products.

 

Keywords: probiotics-ecology-health-immune-prevention-therapy-life style-logistics

 

För mer information:

Tel.: +46-35-12 05 80 Fax.: +46-35-12 58 80 eller e-mail: info@wasamedicals.se

References:

 

  1. Adlerbert, I., B. Carlsson, P. de Man, F. Jalil, S. R. Khabn, P. Larsson, L.Mellander, C. Svanborg, A. E. Wold, and L. Å. Hanson. 1991. Intestinal colonization with Enterobacteriaceae in Pakistani and Swedish hospital delivered infants. Acta. Pediatr. Scand. 80:602-610.
  2. Adlerbert, I., B. Carlsson, L.Mellander, L. Å. Hanson, , F. Jalil, , C. Svanborg, P. Larsson, A. E. Wold. 1998. High   turn-over rate of Echerichia coli strains in the intestinal flora of infants in Pakistan. Epidemiol. Infect. 121:587-598.
  3. Ahrné, S., A. Franklin.1997. Modern konservering har ändrat tarmfloran. Läkartidningen. Vol 94. Nr 40: 3493-3495.
  4. Dugas, B., A. Mercrnier, I. Lenoir-Wijnkoop, C. Arnaud, N. Dugas, and E. Postaire. 1999 Immunity and probiotics. Trends of Immunol. Today. Vol 20. No 9: 387-389.
  5. Gorbach, S. L.1986. Function of the normal human  microflora. Scand. J. Infect. Dis. Suppl. 49:17-30.
  6. Heyman, M., E. Gasset, R. Ducroc, J.F. Desjeux. 1988. Antigen absorption by the jejunal epithelium of children with cow´s milk allergy. J. Allergy Clin. Immunol. 24:197-202.
  7. Isolauri, E., E. Virtanen, T. Jalonen, H, Arvilommi. 1990. Local immune response measured in blood lymphocytes reflects the clinical reactivity of children with cow´s milk allergy. Pediatr. Res. 28:582-6.
  8. Jalonen, T., 1991. Identical intestinal permeability changes in children with different clinical manifestations of cow´s milk allergy. J. Allergy Clin. Immunol. 88:737-42.
  9. Kim, J.H., and M. Ohsawa. 1995. Oral tolerance to ovalbumine in  mice as a model for detecting modulators of the immunologic tolerance to a specific antigen. Biol. Pharm. Bull. 18:854-858.
  10. Laulund. S.1994. Commercial aspects of formulation, production and marketing of probiotic products. Human health: The contribution of microorganisms. Springler-Verlag London limited 1994.
  11. Majamaa, H., E. Isolauri. 1997. Probiotics; a novel approach in the management of food allergy. J. Alleegy Clin. Immunol. 99:179-86
  12. Metchnikoff , E. 1907. The prolongation of life. Revised Edition from 1907, Translated by Mitchell, C. Heinemann, London, UK. (1974) Dairy Sci. Abstr. 36,656.
  13. Moore, W. E. C., and L.H. Moore. 1995. Intestinal flora of populations that have a high risk of colon cancer. Appl. Environ. Micrbiol. 61:3202-3207.
  14. Moreau, M. C., and Corthier, G. 1988. Effect of gastro-intestinal microflora on induction and maintenance of oral tolerance to ovalbumin in C3H/Hej mice. Infect. Immun. 56:2766-2768.
  15. Perdigon, G., 1986. Effect on perorally administerd lactobacilli on macrophage activity in mice. Infect. Immun. 53:404-10.
  16. Perdigon, G., 1988. Systemic augmentation of the immune response in mice by feeding fermented milks with Lactobacillus casei and Lactobacillus acidophilus. Immunology. 63:17-23.
  17. Perdigon, G., et.al. 1990. The oral administration of lactic acid bacteria increases the mucosal intestinal immunity in respons to enteropathogens. J. Food. Protect. 53:404-10.
  18. Rowland, I. R., C.J. Rumney, J. T. Coutts, L. C. Lievense. 1998. Effect of Bifidobacterium longum and inulin on gut bacterial metabolism and carcinogen aberrant crypt foci in rats. Carcinogenesis 19(2):281-5.
  19. Schaffrin, E.J. et.al. 1994. Immunomodulationof human blood cells following the ingestion of lactic acid bacteria. J. Dairy. Sci. 78:491-7.
  20. Sudo, N., S Sawamura, K. Tanaka, Y. Aiba, C. Kubo and Y. Koga. 1997. The requrement of the intestinal bacterial flora for the development of an IgE production system fully susceptible to oral tolerance induction. J. Immunol. 159:1739-1745.


Magen skiljer oss åt

En internationell grupp av forskare har dragit en första preliminär slutsats att det kan finns tre olika och tydligt särskiljande kategorier av tarm mikrobiotika: Bacteroides, Prevotella och Ruminococcus. Detta är nya upptäckter och skulle kunna förklara varför individer reagerar olika på näringsämnen och upptag av mediciner. Varje individ skulle alltså ha en unik tarmflora av olika bakterie stammar som påverkar vårt näringsuptag och välbefinnande på olika sätt. Källa: Arumugam Et al. Nature, "Enterotypes of the human gut microbiome" 2011

Professor Jeroen Raes från Universitetet i Brussel, Belgien säger att de tre olika typerna av tarm mikrobiotia, sk enterotyper bara är början till att förstå och veta vilka  olika funktionerna de tre typerna kan ha. Mer omfattande forskning krävs.